I Sverige är e-legitimation en självklar del av vardagen. Den används för bankärenden, myndighetskontakter och en mängd digitala tjänster. Det är därför naturligt att frågan uppstår: varför inte använda samma e-legitimation även i arbetet?
I takt med att arbetslivet digitaliseras blir dock skillnaden mellan privat och professionell identitet allt viktigare. När medarbetare använder privata e-legitimationer i tjänsten kan det skapa utmaningar kring styrning, ansvar och regelefterlevnad.
Att förstå skillnaden mellan e-tjänstelegitimation och privat e-legitimation är avgörande för organisationer som vill ha kontroll över sin digitala arbetsmiljö och samtidigt värna individens integritet.
Vad är en privat e-legitimation?
En privat e-legitimation är en digital identitet som individen använder i sitt privata sammanhang. Den är:
- kopplad till personen som privat individ,
- utfärdad för användning i konsument- eller myndighetstjänster,
- kontrollerad av individen själv.
Privat e-legitimation är utformad för att representera personen i egenskap av privatperson. Den är inte skapad för att spegla en roll inom en organisation eller ett professionellt uppdrag.
Även om den är säker och etablerad är den inte byggd för organisatorisk styrning.
Vad är en e-tjänstelegitimation?
En e-tjänstelegitimation är en digital identitet som utfärdas av en organisation för användning i tjänsten.
Den skiljer sig från privat e-legitimation genom att den:
- är knuten till anställning eller uppdrag,
- styrs av organisationens policyer,
- är kopplad till roller och behörigheter,
- kan ändras eller återkallas centralt.
E-tjänstelegitimation representerar individen i sin professionella roll. Den möjliggör kontrollerad åtkomst till interna system, arbetsflöden och delade enheter.
För en mer övergripande genomgång av hur detta fungerar i praktiken, se vår artikel om e-tjänstelegitimation i organisationer.
Ska vi göra skillnad tillsammans?
Skillnader i styrning och kontroll
Den kanske viktigaste skillnaden mellan privat e-legitimation och e-tjänstelegitimation handlar om styrning.
Privat e-legitimation
- Ägs av individen.
- Ligger utanför organisationens direkta kontroll.
- Kan inte återkallas av arbetsgivaren.
E-tjänstelegitimation
- Utfärdas av organisationen.
- Styrs genom interna policyer.
- Kan avaktiveras vid behov.
Ur ett styrningsperspektiv är detta avgörande. Organisationer är ansvariga för åtkomst till sina system och sin information. Om identiteten ligger utanför organisationens kontroll blir ansvarsfördelningen mer komplex.
Skillnader i livscykelhantering
Modern identitetshantering bygger på en strukturerad livscykel.
Vid nyanställning
Med e-tjänstelegitimation kan identiteten utfärdas som en del av onboarding-processen, kopplad till rätt roll och rätt behörigheter.
Vid rollförändring
Behörigheter kan uppdateras utan att skapa en helt ny identitet.
Vid avslut
E-tjänstelegitimation kan avaktiveras omedelbart när anställningen upphör.
Om privat e-legitimation används i tjänsten sker dessa förändringar i stället på kontonivå, vilket kan bli mer fragmenterat och mindre överskådligt.
Risker med att använda privat e-legitimation i tjänsten
Att använda privat e-legitimation i arbetet kan medföra flera risker.
Integritetsrisker
Gränsen mellan privat och professionell sfär suddas ut. Det kan uppstå osäkerhet kring vilka uppgifter som behandlas i vilket sammanhang.
Bristande kontroll
Organisationen har begränsad möjlighet att styra hur identiteten används eller att återkalla den.
Spårbarhet
Även om åtgärder kan loggas blir kopplingen till en organisatorisk roll mindre tydlig.
Regelefterlevnad
Många regelverk förutsätter att organisationen har kontroll över åtkomst och identitetshantering. Privat identitet är inte utformad för detta.
Dessa risker innebär inte att privat e-legitimation är osäker i sig — utan att den inte är designad för organisatoriskt bruk.
När bör organisationer använda e-tjänstelegitimation?
Organisationer bör överväga e-tjänstelegitimation särskilt när:
- medarbetare har åtkomst till känslig information,
- digitala beslut eller godkännanden får rättslig eller affärskritisk betydelse,
- delade enheter används,
- externa konsulter behöver strukturerad åtkomst,
- regulatoriska krav ställer höga krav på spårbarhet.
I dessa situationer räcker det inte att identifiering fungerar — den måste också vara styrd.
Identitet ska spegla kontext
Privat e-legitimation och e-tjänstelegitimation fyller olika funktioner.
Den privata identiteten representerar individen som privatperson. Tjänstelegitimationen representerar individen i en professionell roll.
Genom att separera dessa två kontexter skapas tydlighet i ansvar, styrning och kontroll.
För organisationer som vill arbeta strukturerat med digital identitet är denna separation en grundläggande princip.
Sammanfattning
Skillnaden mellan privat e-legitimation och e-tjänstelegitimation handlar i grunden om kontroll och kontext.
Privat e-legitimation är utformad för individens privata användning. E-tjänstelegitimation är utformad för organisationens behov av styrning, livscykelhantering och ansvar.
Genom att införa och använda e-tjänstelegitimation i tjänsten kan organisationer stärka säkerhet, förbättra spårbarhet och tydliggöra gränsen mellan privat och professionell identitet.
